Solcellskomponenter AI Overview on 09/2025

Översikt över plattformen Solar Hub (delning av solpaneler) 🌞

Zonhub - tidigare känt som ZonnepanelenDelen - är en nederländsk crowdfunding-plattform för hållbara energiprojekt. Den kopplar samman vanliga investerare med solparker, takinstallationer och nyligen även batteri- och vindprojekt genom att utfärda miniobligationer (lån) för att finansiera dessa installationer. Investerare kan delta från så lite som 25 euro, vilket gör det mycket lättillgängligt. Avkastningen (ofta kallad "ZonneRente") är vanligtvis årliga räntebetalningar som genereras från försäljningen av solenergi. Många projekt har en rörlig ränta som är knuten till projektets faktiska energiproduktion och elpriser, vilket gör att investerarnas avkastning anpassas till produktionen av grön energi. De viktigaste fördelarna med Zonhub är det låga minimibeloppet, den direkta inverkan på utvecklingen av förnybar energi och de robusta skyddsåtgärder som stöder projekten (t.ex. statliga solsubventioner och försäkringar). Plattformen är helt reglerad och stöds av stora partners, vilket ökar dess trovärdighet (den är licensierad av den nederländska myndigheten för finansmarknader och räknar till och med ING Bank som aktieägare från och med 2022). Investerare bör dock vara medvetna om de största riskerna: lånen är långsiktiga och illikvida, avkastningen är relativt blygsam (vilket återspeglar lågriskprofilen) och betalningarna beror i slutändan på projektets resultat - vilket innebär att förseningar eller lägre avkastning kan uppstå om ett projekt underpresterar eller stöter på problem. Sammantaget erbjuder Zonhub ett professionellt men ändå samhällsdrivet sätt att investera i energiomställningen, men det är inte en plattform för att bli rik snabbt - den fokuserar på stabil, hållbar avkastning med säkerhetsåtgärder, samtidigt som den bär de risker som är förknippade med alla företagsinvesteringar i förnybar energi.

Zonhub Investment Produktdetaljer 💡

Typ av investering: Zonhub erbjuder främst skuldinvesteringar i form av projektspecifika obligationer (ofta kallade "ZonneDelen" eller solobligationer). Dessa är i huvudsak lån till ett solprojekt SPV (Special Purpose Vehicle) eller ett företag för förnybar energi, strukturerade som mini-obligationer (värdepapper). Investerare köper dessa obligationer för att finansiera ett projekts installationskostnader och får i gengäld räntebetalningar (och återbetalning av kapital), vanligtvis under en 15-årsperiod, vilket återspeglar den vanliga livslängden och subventionsperioden för solprojekt. Hur avkastningen genereras: Varje projekt säljer den el som produceras - ofta inom ramen för långsiktiga statligt stödda subventionssystem (som det nederländska SDE+-stödet för förnybar energi) - och dessa intäkter finansierar räntan ("ZonneRente") och återbetalningen av kapital till investerarna. Klassiska ZonneDelen-projekt betalar rörlig årlig ränta, t.ex. med ett golv på ~2,5% och ett tak på ~4,5% IRR, beroende på faktisk kWh-produktion och elpriser. Under de senaste åren har Zonhub utökats till att även erbjuda obligationer med fast ränta: vissa "Obligatie"-projekt ger en fast ränta (t.ex. 5-8% årligen) i 5-15 år, och "ZPD PRO"-affärer (professionella projekt) har ofta kortare löptider (1-3 år) med högre fast avkastning (ibland upp till ~10%) men en högre minimiinvestering (250 euro). Dessa PRO-erbjudanden finansierar saker som solutvecklares portföljer eller batterilagringssatsningar i Europa och kan medföra något högre risk (inklusive refinansieringsrisk på kort sikt) i utbyte mot högre avkastning.

Typ av investering: Zonhub erbjuder främst skuldinvesteringar i form av projektspecifika obligationer (ofta kallade "ZonneDelen" eller solobligationer). Dessa är i huvudsak lån till ett solprojekt SPV (Special Purpose Vehicle) eller ett företag för förnybar energi, strukturerade som mini-obligationer (värdepapper). Investerare köper dessa obligationer för att finansiera ett projekts installationskostnader och får i gengäld räntebetalningar (och återbetalning av kapital) vanligtvis under en 15-årsperiod, vilket återspeglar den vanliga livslängden och subventionsperioden för solprojekt. Hur avkastningen genereras: Varje projekt säljer den el som produceras - ofta inom ramen för långsiktiga statligt stödda subventionssystem (som det nederländska SDE+-stödet för förnybar energi) - och dessa intäkter finansierar räntan ("ZonneRente") och återbetalningen av kapital till investerarna. Klassiska ZonneDelen-projekt betalar rörlig årlig ränta, t.ex. med ett golv på ~2,5% och ett tak på ~4,5% IRR, beroende på faktisk kWh-produktion och elpriser. Under de senaste åren har Zonhub utökats till att även erbjuda obligationer med fast ränta: vissa "Obligatie"-projekt ger en fast ränta (t.ex. 5-8% årligen) i 5-15 år, och "ZPD PRO"-affärer (professionella projekt) har ofta kortare löptider (1-3 år) med högre fast avkastning (ibland upp till ~10%) men en högre minimiinvestering (250 euro). Dessa PRO-erbjudanden finansierar saker som solutvecklares portföljer eller batterilagringssatsningar i Europa och kan medföra något högre risk (inklusive refinansieringsrisk på kort sikt) i utbyte mot högre avkastning.

Juridisk och strukturell uppbyggnad: Investeringar utfärdas vanligtvis av ett dedikerat projektföretag - ofta ett nytt B.V. (LLC) som inrättats enbart för att äga och driva solinstallationen. Detta projekt-SPV emitterar obligationerna (ibland kallade "Zon-Obligaties op Naam") direkt till investerare och är skyldigt att betala ränta och inlösen från projektets intäkter. ZonnepanelenDelen B.V. (plattformsenheten) fungerar som facilitator och administratör men är inte gäldenär - så investerarna har en fordran på projektbolagets tillgångar (t.ex. solpanelerna och deras intäkter). För att skydda investerarna finns det en säkerhetsagent (Stichting ZonneDelers) som företräder obligationsinnehavarnas intressen kollektivt. Plattformen tar ofta pant i tillgångar och avtal (t.ex. panträtt i solutrustning och rättigheter till projektets subventioner/energikontrakt) och en rätt till överbyggnad (för att säkerställa tillgång till taket/marken för panelerna) som säkerhet. Denna struktur innebär att varje projekt är avgränsat: om en projektägare går i konkurs kan solcellsanläggningen fortsätta att fungera och generera intäkter för investerare, eftersom den finns i en fristående enhet.

Fokus och omfattning: Zonhubs fokus har historiskt sett legat på solenergiprojekt i Nederländerna, allt från solcellstak på skolor och idrottsklubbar till kommersiella solcellsparker. Från och med 2024 har det breddats till relaterade sektorer: projekt kan inkludera batterilagringsinstallationer eller små vindkraftverk (t.ex. ett nyligen genomfört projekt med en gemensam vindmölla). Geografiskt sett startade plattformen på hemmaplan, men utnyttjar nu sin nya EU-licens för crowdfunding för att finansiera projekt i hela Europa. Zonhub har finansierat solcellsinitiativ i Tyskland, Italien, Rumänien och andra länder i EU, i samarbete med lokala utvecklare. Privatinvesterare från Nederländerna har varit de viktigaste användarna, men plattformen är nu öppen för EU-investerare enligt europeiska passregler (med tjänster tillgängliga på engelska) - vilket innebär att någon i Frankrike, till exempel, kan investera i ett nederländskt eller italienskt solprojekt via Zonhub.

Investeringsvillkor och mätvärden: De flesta traditionella solobligationer har en löptid på cirka 15 år, vilket är i linje med subventionsperioden och den förväntade nedbrytningen av panelerna. Under denna tid får investerare vanligtvis årlig ränta plus återbetalning av kapital (ofta strukturerad som linjär amortering - ungefär 1/15 av kapitalet per år plus ränta på det återstående saldot). Vissa nyare avtal (särskilt utvecklingslån) kan ha kortare löptider (1-3 år) med ränta och kapitalbelopp som betalas i slutet (bullet eller halvårsvis). Den förväntade avkastningen varierar beroende på projekttyp: klassiska ZonneDelen har annonserat en genomsnittlig avkastning på cirka 3-4% per år för investerare. Detta kan fluktuera; till exempel kan ett liveprojekts IRR hamna på ~4,1% om resultatet är bra. Gröna obligationer med fast ränta på plattformen erbjuder nyligen högre räntor, t.ex. 6-8% på vissa batteri eller internationella projekt. Minsta investering är 25 euro för de flesta projekt (vilket gör att även små investerare kan diversifiera över många affärer), medan de speciella PRO-projekten kräver minst 250 euro. Det finns vanligtvis inget formellt maximum per investerare utöver de lagstadgade gränserna, men i praktiken kan vissa projekt begränsa stora enskilda teckningar för att främja ett brett deltagande i samhället.

Risköverväganden: De viktigaste riskerna är kreditrisken för projektet - om ett solcellsprojekt underpresterar eller om ägaren ställer in betalningarna kan investerarna få försenade eller minskade betalningar. Framför allt rapporterar plattformen hittills att inget projekt har fallit direkt, tack vare rigorös granskning och starka intäktsgarantier, men vissa projekt har upplevt försenade ränteutbetalningar ("ZonneRente"). Investerare måste acceptera illikviditet: dessa obligationer är inte fritt omsättningsbara på en börs, och även om Zonhub hjälper till att hitta en köpare om man vill gå ut tidigt, kräver det att man hittar en annan investerare och betalar en avgift (2% administrationsavgift, € 10 min) för att överföra obligationen - så ens pengar är i huvudsak låsta under hela tiden om inte en privat försäljning ordnas. Det finns en risk för total förlust i extrema scenarier (t.ex. projektkonkurs med otillräckliga återvinningsbara tillgångar), även om riskreducerande åtgärder som försäkring (projekten har egendoms- och ansvarsförsäkring) och tillgångspanter syftar till att minska denna sannolikhet. Om energipriserna sjunker eller om det är ett ovanligt molnigt år kan det årets ränta ligga i den lägre delen av intervallet (det finns konservativa antaganden och P90-scenarier modellerade, men variationen kvarstår). Slutligen finns det en efterställningsrisk: ofta finansierar en bank ~80% av projektet som en senior långivare, och publikobligationerna är juniora (efterställda). Detta innebär att om ett projekt får problem får banken betalt före publiken. Zonhub belyser dessa risker i varje projekts prospekt eller nyckelinformationsblad och genomför stresstester (t.ex. "vad händer om kraftköparen eller projektägaren går i konkurs?") för att säkerställa att ett projekt fortfarande kan fungera och betala investerare under tuffa förhållanden. Sammanfattningsvis är produkten en skuld med måttlig risk: mycket säkrare än equity crowdfunding eller lån utan säkerhet, men inte riskfri - den ger högre säkerhet för måttlig avkastning, lämplig för tålmodiga investerare som fokuserar på påverkan.

Företagsbakgrund för Zonhub (ZonnepanelenDelen) 🏢

Grundande och historia: Plattformen grundades i Nederländerna 2014 av Matthijs Olieman och Sven Pluut, två entreprenörer med bakgrund inom finans och förnybar energi. Idén föddes ur deras förstahandserfarenheter: en av grundarna arbetade på Triodos Bank och såg hur små solprojekt (<2 miljoner euro) kämpade för att få finansiering, samtidigt som många privatpersoner utan lämpligt tak ville investera i solenergi. ZonnepanelenDelen ("dela solpaneler") lanserade sin onlineplattform i början av 2015 efter ett pilotprojekt och en finansieringsrunda. År 2016 hade företaget ett team på cirka 7 personer och var redan internationellt erkänt (och vann FN:s Climate Change Award för sin innovativa modell). Under åren växte företaget stadigt, finansierade större och fler solcellsinstallationer och profilerade sig som Europas största kollektiva investeringsplattform för solceller. I oktober 2024 omprofilerades ZonnepanelenDelen till "Zonhub", vilket återspeglar ett utökat uppdrag bortom bara solpaneler (med energilagring etc.) och en mer strömlinjeformad identitet för investerar- och låntagartjänsterna. Den juridiska personen förblir ZonnepanelenDelen B.V., men "Zonhub" är nu handelsnamnet för dess plattform.

Ägarskap och investerare: Zonhub är ett privatägt företag med en blandning av ägande från grundare och externa investerare. Under 2020 tog man in Obton (ett danskt investeringsbolag inom förnybar energi) som strategisk partner och aktieägare, och fick på så sätt tillgång till Obtons internationella erfarenhet av solcellsmarknaden. Ungefär samtidigt investerade den nederländska impact-fonden DOEN Participaties (kopplad till det nederländska postkodlotteriets gröna initiativ) i bolaget. Ett stort uppsving kom 2022 när ING Bank blev en viktig finansiär: ING:s avdelning för hållbara investeringar, tillsammans med befintliga investerare, tillförde 2,2 miljoner euro i eget kapital till ZonnepanelenDelen B.V., och ING Business Banking tillhandahöll en kreditfacilitet på 20 miljoner euro för att finansiera projekt via plattformen. Detta gjorde ING till aktieägare och finansieringspartner - ett starkt förtroende från en europeisk toppbank. Dessutom har Rabobank, ASN Bank, BNG Bank och andra långivare deltagit i affärer via Zonhub (ofta genom att tillhandahålla seniora lån tillsammans med crowd bonds). Företaget har därmed positionerat sig som en "one-stop shop" för solfinansiering, som blandar samhällsfinansiering med institutionellt kapital. Den nuvarande ägarfördelningen är inte offentligt detaljerad, men det är tydligt att grundarna förblir nära involverade (sannolikt betydande aktieägare och vid rodret för ledningen), med institutionella intressenter som stöder ytterligare tillväxt.

Ledningsgrupp: Den dagliga verksamheten leds av grundarteamet och en liten dedikerad personal. Sven Pluut (medgrundare) har ofta varit företagets ansikte utåt genom att presentera sig på konferenser och i media som expert på solfinansiering. Matthijs Olieman (medgrundare) bidrar också på den finansiella struktureringssidan. Från och med 2025 anger plattformens Trustpilot-beskrivning att företaget har "ruim 12 000 investeerders" och att teamet fortfarande anser sig vara smalt ("we zijn met een klein team"). Nyckelrollerna inkluderar sannolikt specialister inom due diligence av projekt (många anställda har bakgrund inom förnybar energi eller bankverksamhet), ett IT-team för plattformen och kundsupport. Ett exempel är Edwin Res, som under tidigare år hade direktkontakt med investerarna på forum och svarade på tekniska frågor - vilket visar att även medarbetare på mellannivå är insatta i projektdetaljer. Den blygsamma storleken (några dussin anställda som mest) innebär att cheferna är praktiskt inriktade. Ingen information tyder på en separat VD utöver grundarna, så det är säkert att anta att en av grundarna (eller båda som meddirektörer) leder företagets strategi.

Juridisk struktur & dotterbolag: ZonnepanelenDelen B.V. är den huvudsakliga operativa enheten (KVK:s företagsregister nr 56170319). Det innehar de lagstadgade licenserna och driver Zonhub-plattformen. Plattformen använder sig också av särskilda enheter för vissa erbjudanden - till exempel är Zonlease B.V. en enhet som ägs till 100 % av ZonnepanelenDelen och som skapades för att erbjuda en leasingprodukt (finansiering av solinstallationer för små och medelstora företag via leasing). Zonlease B.V. fungerar som "emittent" i minst ett projekt, vilket innebär att plattformen ibland direkt kontrollerar låntagaren för att bättre tjäna både projektägare och investerare (även om detta är en mindre del av verksamheten). Bortsett från det är varje projekt-SPV tekniskt sett ett separat företag, men de kontrolleras av projektutvecklarna/ägarna, inte av Zonhub. Plattformen har en stiftelse (Stichting ZonneDelers) som noterats, vilket är ett juridiskt medel för att representera investerare kollektivt - även om det är separat, består dess styrelse effektivt av Zonhub-personal för att agera på investerarnas vägnar vid behov. Det är värt att notera att medel flödar genom en kontostruktur för klientmedel: investerarnas pengar förvaras hos en betaltjänst (Mangopay) i segregerade e-plånböcker, inte i ZonnepanelenDelens balansräkning. Detta säkerställer att även om Zonhub-företaget fick problem, är de investerade medlen och återbetalningarna skyddade och kan hanteras av en tredje parts förvaltare.

Reglering och licenser: Zonhub är en fullt reglerad investeringsplattform. Den har stått under tillsyn av den nederländska finansmarknadsmyndigheten (AFM) sedan mitten av 2018, då den fick en licens enligt artikel 2:96 i den nederländska lagen om finansiell tillsyn (Wft) för att tillhandahålla investeringstjänster. Specifikt är det auktoriserat att ta emot och vidarebefordra investerarorder och att placera finansiella instrument utan ett fast åtagande (dessa täcker aktiviteterna för att driva en crowdfunding-plattform för obligationer). Denna licens gjorde det till en av de första crowdfunding-plattformarna i Nederländerna som licensierades som ett MiFID-värdepappersföretag, snarare än att verka under begränsade prospektundantag. Dessutom fick ZonnepanelenDelen B.V. den 31 januari 2024 den nya licensen EU Crowdfunding Service Provider (ECSP), som är ett europeiskt pass som gör det möjligt att erbjuda crowdfunding-tjänster i alla EU-medlemsstater. Företaget är registrerat i både AFM:s och ESMA:s (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) register under ECSP-auktorisationsnummer 32000024. År 2024 erhöll företaget också en licensförlängning för förvaringstjänster (nebendienst bewaring), vilket innebär att det kan förvara kundernas tillgångar / fonder, sannolikt relaterade till hantering av betalningsflödena för investerarnas räkning. Alla dessa licenser indikerar en hög nivå av tillsyn - AFM övervakar Zonhubs uppförande och efterlevnad, och den nederländska centralbanken (DNB) övervakar sannolikt vissa operativa aspekter som kontroller mot penningtvätt. För investerare ger denna regleringsstatus en försäkran om att plattformen uppfyller kapitalkrav, har sin styrning och sina processer kontrollerade och erbjuder klagomålsmekanismer enligt lag. Zonhub lyfter öppet fram att de är "onder toezicht van de AFM" (under AFM:s tillsyn) och uppmuntrar användare att kontrollera sin registrering. Sammanfattningsvis verkar företaget med full legitimitet: det är en av de första fullt licensierade gröna investeringsplattformarna i Nederländerna och nu Europa, vilket skiljer det från olicensierade crowdlending-webbplatser. Den primära tillsynsmyndigheten är AFM (Nederländerna), och enligt EU:s regler kan företaget nu lagligt betjäna gränsöverskridande investerare.

Företagets utveckling: Volymer, finansiering och resultat 📊

Zonhub har uppnått betydande tillväxt under sitt decennium av verksamhet, vilket gör det till en ledare inom gräsrotsfinansiering av solenergi i volym. Från och med de senaste uppgifterna (slutet av 2024) har plattformen underlättat cirka 145 miljoner euro i kumulativa investeringar och finansierat cirka 300 hållbara energiprojekt totalt. (För sammanhangets skull kan nämnas att ett år tidigare, 2023, rapporterade webbplatsen ~120 miljoner euro och 278 projekt, vilket visar på en stadig expansion). Detta gör den till den största plattformen med fokus på solenergi i Nederländerna och en av de största i Europa inom denna nisch. Antalet enskilda investeringar ("ZonneDelers") har också ökat exponentiellt: i mitten av 2025 uppger Zonhub att man har över 12 000 aktiva investerare på plattformen. Detta är en ökning från cirka 2 200 investerare 2016, vilket visar på en stark acceptans från allmänheten. Den genomsnittliga användarens totala investerade kapital är cirka 5,5 tusen euro (många upprepade investeringar per investerare), vilket tyder på ett mycket engagerat samhälle.

När det gäller projektresultat är meritlistan hittills positiv. Inget finansierat projekt har hittills gått i konkurs eller fått betalningsanmärkningar, vilket är anmärkningsvärt inom crowdfunding. Plattformens egen statistik visar noll "defaults" - även om de öppet noterar att några projekt har haft förseningar i räntebetalningar eller behövt omstrukturering. Till exempel omstrukturerades minst ett tidigt projekt (förlängda eller ändrade villkor) men syftar fortfarande till att leverera en positiv avkastning till investerarna. Det är viktigt att notera att dessa problem har varit begränsade till "en handfull projekt av de ca 300" som genomförts under 10 år. Försenade betalningar i vissa projekt har vanligtvis så småningom tagits igen och har ofta varit kopplade till mindre driftsstörningar (t.ex. installationsförseningar eller att en avropsberättigad betalar sent). Zonhub betonar att majoriteten av projekten presterar som förväntat eller bättre - i genomsnitt överträffar solinstallationer på plattformen något sin prognostiserade energiproduktion, vilket innebär att många investerare faktiskt tjänar på eller över den beräknade räntan. Som ett bevis på detta ger ett exempel på ett soltaksprojekt efter några års drift en årlig avkastning på cirka 4,16 %, vilket är lite över den ursprungliga uppskattningen på 4 %.

Om vi tittar på avkastningen för investerare överlag: historiskt sett ligger den genomsnittliga IRR för projekt på cirka 3-5 % per år för klassiska solobligationer. Denna relativt blygsamma avkastning återspeglar investeringarnas karaktär av tillgångssäkrade lågriskinvesteringar (liknande en långsiktig grön obligation). Nyare projekt som betecknas som "PRO" eller högavkastande kan driva upp genomsnittet något, men de balanseras av många stabila 3-4%-affärer. Under 2024-2025 har Zonhub noterat några kortfristiga obligationer på 8-10% (till exempel en 18-månaders obligation på 10% för att finansiera rumänsk solutveckling). Dessa högre räntor är undantag som riktar sig till erfarna investerare, medan kärnportföljen förblir runt mitten av ensiffrig avkastning. Den bästa avkastningen för investerare tenderar att inträffa om elpriserna stiger - eftersom projekt med rörlig ränta har en uppsida i sådana scenarier - eller om man investerar i de få erbjudanden med hög kupongränta. Omvänt har den sämsta realiserade avkastningen hittills legat på låga ensiffriga tal (vissa projekt kan endast uppnå ~2,5-3% om produktionen eller priserna ligger kvar på garanterade miniminivåer). Det är värt att notera att investerare också får återbetalat kapital successivt, så deras totala kontantavkastning inkluderar dessa återbetalningar.

Andra viktiga mätvärden och siffror: Den totala installerade solkapaciteten som möjliggörs av Zonhub är betydande - över 1 miljon solpaneler finansierade av publiken från och med 2022, vilket resulterar i cirka 2 terawattimmar ren el som genererats hittills. Detta innebär en betydande koldioxidminskningseffekt, något som plattformen ofta rapporterar som en del av sina resultat. På låntagarsidan har Zonhub finansierat projekt för mer än 150 olika organisationer (företag, kooperativ, kommuner) fram till 2025, vilket tyder på en bred kundbas inom sektorn för hållbar energi. Plattformens tillväxtbana accelererade runt 2020-2022 med introduktionen av institutionellt kapital: efter att ha säkrat ING-faciliteten ökade Zonhubs årliga finansieringsvolym och förväntas överstiga 100 miljoner euro per år i kapacitet (även om de faktiska årliga siffrorna inte är offentliga tyder pipelinen på en uppskalning).

När det gäller betalningsinställelser och förluster, för att upprepa: Förlustnivån har varit 0% när det gäller kapital - ingen investerare har förlorat sitt investerade kapital på något projekt enligt vår senaste information. Arrears (sena betalningar) har inträffat i en liten bråkdel av fallen (företaget citerar "endast en handfull projekt" hade problem av ~ 300). I dessa fall "jagar Zonhubs team aktivt upp" projektägaren för betalning och arbetar med lösningar. Plattformens transparens framgår av en offentlig statistiksida som listar varje projekts faktiska kontra förväntade avkastning och markerar eventuella sena intressen i rött. Denna detaljnivå är ovanlig och talar för ett datadrivet tillvägagångssätt för att upprätthålla förtroendet. Investerarnas tillfredsställelse verkar överlag vara god historiskt sett (många återinvesteringar), även om den senaste tidens serviceproblem har påverkat sentimentet (behandlas senare i Negativ publicitet). Sammanfattning av resultatet: Zonhub har byggt upp en solid 10-årig historik av finansiering av förnybara projekt utan förluster för investerarna hittills, med stabil avkastning på cirka 4%, och har snabbt skalat upp sina volymer under de senaste åren - vilket positionerar företaget som en pålitlig plattform i det europeiska alternativa investeringslandskapet, även om det nu står inför utmaningarna med större skala.

Riskhantering och due diligence-metoder 🔍

Zonhub använder en försiktig, ingenjörsdriven metod för projekturval för att minimera riskerna för investerare. Projektgranskningen börjar med strikta kriterier: plattformen finansierar endast "högkvalitativa" projekt för förnybar energi som uppfyller tekniska, finansiella och juridiska standarder. För solenergiprojekt innebär detta att de måste ha solida fundament som en säker installationsplats (tak- eller markhyra på plats), solpanelutrustning av hög kvalitet (ofta med prestandagarantier från välrenommerade tillverkare) och, vilket är kritiskt, ett statligt bidrag eller ett stabilt PPA (Power Purchase Agreement) för att garantera intäkter. I Nederländerna omfattas praktiskt taget alla projekt på Zonhub av SDE+- eller SDE++-bidraget, som under 15 år ger ett förutsägbart pris för solenergi som matas in i elnätet. Denna subvention säkerställer effektivt ett baslinjekassaflöde oavsett fluktuationer i marknadspriset på el, vilket drastiskt minskar marknadsrisken. Zonhubs team genomför finansiella stresstester av varje projekts affärsplan: de modellerar P50- och P90-produktionsscenarier (vilket innebär en sannolikhet på 50 % eller 90 % att nå minst den energiproduktionen) och tillämpar konservativa värderingsavdrag på produktionsuppskattningarna. De simulerar också värsta tänkbara händelser (t.ex. vad som händer om energiköparen eller projektägaren går i konkurs) - vilket säkerställer att även om t.ex. den ursprungliga solutvecklaren går i konkurs kan projektets SPV fortsätta driften och intäktsinsamlingen på egen hand. Avtalen är faktiskt strukturerade så att om en projektägare eller elhandlare går i konkurs, kvarstår rättigheterna till projektet och dess intäkter hos SPV och i slutändan investerarna, vilket innebär att solkraftverket kan fortsätta att drivas och sälja el till en ny köpare.

"Säkrad" struktur av hög kvalitet: Varje projekt på Zonhub är uppbyggt som projektfinansiering - SPV:s enda syfte är att driva installationen, vilket ökar förutsägbarheten och isolerar risken. Zonhub insisterar vanligtvis på olika säkerhetsåtgärder: till exempel kräver de en inteckningsrätt eller panträtt på solpanelerna och relaterade tillgångar (så att investerare har säkerhet), en panträtt på energifordringar (subventionsrättigheter och eventuella kontrakt för att sälja kraft) och en rätt till överbyggnad på fastigheten (så att paneler kan stanna kvar under projektets livstid även om fastighetsägaren ändras). Dessutom måste varje projekt ha en försäkring - som täcker skador, stöld, ansvar osv. - för att skydda mot oförutsedda förluster (t.ex. stormskador på paneler). Dessa krav beskrivs i varje projekts informationsmemorandum, och Zonhubs team kontrollerar att de uppfylls innan de listas. De kräver också att EPC-entreprenörerna och O&M-leverantörerna (drift och underhåll) är välrenommerade, vilket säkerställer att anläggningen byggs och underhålls på rätt sätt.

Poängsättning av risk: Plattformen tillhandahåller inte offentligt en enkel riskpoäng eller ratinggrad för projekt (till skillnad från vissa P2P-långivare). Istället betonas att alla listade projekt har klarat deras interna "höga ribba" för säkerhet - vilket innebär att de behandlas som antingen acceptabla eller inte acceptabla, snarare än att risken varierar. I praktiken kan investerare dock utläsa riskskillnader: projekt som är märkta "ZonneDelen" anses ha mycket låg risk (med stöd av starka subventioner och ofta en kommunal eller institutionell värd), medan "PRO"-projekten kan ha något högre risk (finansiering i utvecklingsstadiet eller utländska projekt med eventuellt högre avkastning). Zonhub hanterar detta genom att tillhandahålla omfattande dokumentation - varje projekt har ett informationsmemorandum (IM) eller nyckelinformationsdokument som beskriver alla risker, och ibland till och med en oberoende teknisk due diligence-rapport. Investerare uppmuntras att läsa dessa; plattformen lyfter ofta fram viktiga punkter som om ett projekts intäkter delvis kommer från dynamiska kraftpriser, eller om det finns någon risk för byggtidslinjen (vilket de noterar har varit ett problem ibland - installationsförseningar kan skjuta upp starten av betalningar, men har i slutändan minimal inverkan över 15 år).

Sektor och geografiskt fokus: Genom att koncentrera sig på tillgångar inom förnybar energi hanterar Zonhub i sig relativt förutsägbara riskprofiler - sol- och vindresurser har årtionden av data för att modellera utdata. De undviker orelaterade högrisksektorer; du hittar inte spekulativa nystartade företag eller konsumentlån här. Denna specialisering innebär att de har intern expertis för tekniska och regulatoriska risker inom energi. De håller sig till exempel uppdaterade om policyförändringar, som eventuella ändringar av subventionssystem eller nätbegränsningar som kan påverka projekt. Geografiskt sett, under expansionen till andra EU-länder, samarbetar de sannolikt med lokala utvecklare (till exempel har Dispatch batteriprojekt i Tyskland eller solcellsparker i Italien/Rumänien lokala partners). Det förväntas att de tillämpar samma strikta standarder utomlands, eventuellt till och med genom att utnyttja Obtons kunskap för utländska marknader. Zonhub kommer vanligtvis att säkerställa att alla icke-nederländska projekt har en stabil intäktsmekanism (t.ex. långsiktig PPA eller statligt kontrakt) som liknar den nederländska SDE+.

Löpande övervakning: Efter finansiering tar Zonhub inte en passiv roll. De tillhandahåller en instrumentpanel för investerare som är kopplad till projektets prestandadata i realtid. Projektägare är skyldiga att ansluta solcellsanläggningens övervakningssystem till Zonhubs plattform, så att investerarna kan se den månatliga produktionen och jämföra den med målen. Denna transparens innebär att problem kan upptäckas tidigt. Zonhub budgeterar också en serviceavgift i varje projekts finansiella plan (som betalas av projektet årligen) för att täcka löpande administration och tillsyn. De använder detta för att följa upp betalningar - om en räntebetalning förfaller och inte tas emot i tid ingriper Zonhub och kontaktar projektägaren för att lösa det (som nämnts har de i allmänhet varit framgångsrika, med ihållande utebliven betalning är sällsynt). Om det mot förmodan skulle uppstå ett allvarligare problem (insolvens i projektet) gör strukturen det möjligt för Zonhub eller förvaltarstiftelsen att gå in och eventuellt ersätta projektoperatören eller hitta en köpare till installationen för att skydda investerarnas intressen.

Sammantaget kan Zonhubs riskhantering sammanfattas som "välj endast starka projekt, strukturera dem på ett säkert sätt och övervaka aktivt". De använder ofta uttrycket att deras projekt har "veel zekerheden" (många garantier/säkerheter). Även om ingen investering är riskfri - vilket de öppet erkänner - ger plattformens metoder (t.ex. att inte kräva någon refinansieringsrisk genom att anpassa lånets löptid till subventionsperioden, eller att säkerställa att regeringens klimatmål backar upp intäkterna) investerarna en hög grad av förtroende för att riskerna är väl under kontroll.

Plattformens funktioner och egenskaper 💻

Zonhubs plattform är utformad för att göra investeringar enkla och informativa, om än med fokus på medvetna, långsiktiga investeringar snarare än högfrekvent handel. Webbgränssnittet (och den tillhörande mobilvänliga webbplatsen) ger investerare flera viktiga funktioner:

Projektlistor och analys: Alla aktuella insamlingsprojekt listas på sidan "Investeren", där varje projekt har en detaljerad profil. Detta inkluderar en översiktsbeskrivning, nyckelvillkor (ränta, löptid, finansieringsmål) och nedladdningsbara dokument som informationsmemorandum och kontrakt. Unikt för Zonhub är att varje projekt är taggat om det är ett "ZonneDelen" (rörlig solobligation) eller "Obligaties" (fastränteobligation) eller "PRO" -projekt, så att investerare vet vilken typ
.
Projekten visar också framsteg i realtid (procentandel finansierad) och återstående dagar, plus ett flöde av nyligen gjorda investeringar, vilket ger en gemenskapskänsla (t.ex. visar investerarnas initialer och deras korta kommentarer eller skäl för att investera)
.
Detta sociala bevis och dessa kommentarer påminner om crowdfunding-sajter som Kickstarter, men i ett finansiellt sammanhang bidrar det till att engagera användarna.

Instrumentpanel för investerare: När användarna har investerat har de tillgång till en personlig instrumentpanel (inloggning krävs) där de kan se alla sina investeringar, saldon och resultat. Instrumentpanelen visar årliga ränteutbetalningar, återstående kapitalbelopp som ska återbetalas och, vilket är viktigt för ZonneDelen-projekt, solcellsanläggningens produktionsdata i realtid
.
Investerare kan övervaka hur många kWh deras projekt genererar och om ränteberäkningen är på rätt spår. Instrumentpanelen ger också skatterapporter: en översikt över räkenskapsåret kan enkelt laddas ner för skattedeklarationsändamål
.
Enligt hjälpcentret är denna årsredovisning enkel att få i investeringsavsnittet på kontot
(även om vissa användare nyligen klagade på förseningar i mottagandet av dem - se Negativ publicitet).

Auto-Invest och Diversifieringsverktyg: Från och med 2025 erbjuder Zonhub ännu inte offentligt en "auto-invest" -funktion som är typisk för vissa P2P-utlåningsplattformar. Alla investeringar görs manuellt genom att användaren väljer ett projekt och ett belopp. Plattformens filosofi har varit att uppmuntra medvetna investeringar i specifika projekt, ofta av lokala eller påverkande skäl. De uppmuntrar dock till diversifiering genom att inte ha några transaktionsavgifter för att göra investeringar (så en investerare kan lägga 25 euro i många olika projekt utan att det uppstår kostnader).
Grundarna nämner uttryckligen att de vill att människor ska sprida sitt deltagande över flera projekt för att få riskspridning.
Det finns indikationer på att när plattformen växer och listar fler projekt (särskilt med EU-expansion) kan en automatisk investering införas för att hjälpa till att fördela medel baserat på preferenser, men för närvarande registrerar investerare vanligtvis e-postvarningar eller kontrollerar webbplatsen för nya projekt och investerar manuellt. På tredjepartsrecensioner har Zonhub berömts för att låta användare filtrera projekt (efter kategori, status etc.) enkelt på webbplatsen för att hitta lämpliga.

Sekundär marknad (återförsäljning): Det finns inget automatiserat sekundärt marknadsutbyte på Zonhub där du kan handla dina obligationer fritt. Det är dock möjligt att sälja din investering genom en strukturerad men manuell process.
Om en investerare vill avsluta en position före förfallodagen måste de hitta en villig köpare (till exempel en vän eller en annan användare - ibland kan köpare hittas genom att publicera inlägg på plattformens interna bulletin eller kontakta support som kanske känner till intresserade parter). Zonhub kommer sedan att underlätta överföringen: säljaren och köparen undertecknar ett överföringsavtal, projektutgivaren måste godkänna överföringen och vid betalning uppdaterar plattformen obligationsägandet i sitt register.
För att tillhandahålla denna tjänst tar Zonhub ut en administrationsavgift på 2% av transaktionen (med ett minimum på 10 euro och ett tak på 500 euro).
Denna mekanism fungerar men är inte särskilt likvid - försäljningen kan ta tid och är inte garanterad. Den används mest i fall av personliga behov (t.ex. om en investerares omständigheter förändras) och är inte avsedd för frekvent handel. Plattformens nya Marktplaats (marknadsplats) som nämns på webbplatsen är faktiskt inriktad på att köpa / sälja hela projekt eller stora andelar mellan professionella parter (som om en utvecklare vill sälja ett projekt till en annan operatör), snarare än detaljhandelsinvesterare som handlar med små obligationer. Privatpersoner bör därför i de flesta fall förvänta sig att behålla obligationen till förfallodagen, även om det är betryggande att det finns en exitväg om det skulle behövas.

Språk och tillgänglighet: Plattformens primära språk är nederländska, eftersom majoriteten av dess investerarbas har varit lokal. Webbplatsens gränssnitt, projektbeskrivningar och kundtjänst har traditionellt varit på nederländska. I och med rebrandingen och EU-licensen introducerade Zonhub dock mer engelskspråkigt innehåll. Det finns en engelsk version av finansieringssidan för låntagare
och vissa blogginlägg och material finns på engelska. Vi kan förvänta oss en engelsk investerarportal snart (om den inte redan finns tillgänglig i tysthet) för att tillgodose gränsöverskridande EU-investerare. För närvarande kan icke-nederländsktalande behöva använda översättning för delar av webbplatsen, men den grundläggande finansiella informationen (siffror, termer) är allmänt förståelig. Den valuta som stöds är endast euro (€) - alla investeringar och avkastningar är i euro, eftersom projekten är europeiska. Investerare måste ha ett bankkonto i euro (vanligtvis inom SEPA) för att överföra pengar och ta emot betalningar. På betalningssidan använder Zonhub Mangopay för att hantera insättningar: investerare kan fylla på via iDEAL eller banköverföring till sin personliga plånbok på plattformen. Det finns inget stöd för kryptovaluta eller flera valutor (i linje med att det är en reglerad plattform).

Portföljspårning och aviseringar: Zonhub tillhandahåller e-postuppdateringar för investerare - till exempel bekräftelse när ränta betalas eller tillkännagivanden om nya projekt som lanseras (för dem som prenumererar på nyhetsbrev). Instrumentpanelen visar en graf över kumulativ avkastning och tillåter export av data för ens register. Det liknar mer ett gränssnitt för en internetbank än en handelsapp - med betoning på tydlighet och enkelhet. Varje projekts sida hålls uppe efter finansiering, så investerare kan alltid besöka den ursprungliga informationen och eventuella uppdateringar eller rapporter som publiceras. I vissa fall kan Zonhubs team publicera en bloggliknande uppdatering om ett projekt hade ett problem eller en stor milstolpe (vilket säkerställer transparens).

Investerarstöd och utbildning: Webbplatsen har ett avsnitt "Hoe werkt het" (Hur det fungerar) och ett omfattande FAQ/Informationscenter (Veelgestelde vragen och supportportalen) som täcker ämnen från risk till hur man investerar, beskattning etc. De har också en blogg med artiklar som förklarar begrepp som projektfinansiering och ZonneDelens struktur
, eller diskuterar branschutveckling som är relevant för investerare (t.ex. policyförändringar eller marknadstrender). För tekniskt kunniga användare har plattformen för närvarande inte någon inbyggd mobilapp, men webbplatsen är mobilanpassad och det nämns att ZonneDelen tidigare har haft en app (som främst var avsedd för produktionsövervakning). Möjligen, med ommärkningen, kan en ny Zonhub-app vara under utveckling för att integrera investering och övervakning i en.

Ingen garanti eller försäkring för investeringar: Till skillnad från vissa P2P-utlåningssidor som erbjuder återköpsgarantier eller avsättningsfonder, erbjuder Zonhub inga sådana garantier - de är tydliga med att investeringar medför risk. Varje projekt står på sina egna meriter. Plattformens roll är att mildra risken via strukturering, inte att försäkra investerare mot förluster. Det finns inte heller något koncept för en "auto-diversifiering" pool eller fond (även om det är intressant att konkurrentrecensioner nämner att Zonhub har en "egen fond" - detta verkar vara ett missförstånd; Zonhub själv driver inte en fond för detaljhandeln, men det samfinansierar ibland med en fond eller tillåter en bankfond att investera vid sidan av).

Verktyg för expertanalys: För varje projekt tillhandahåller Zonhub ofta en interaktiv kalkylator eller ett diagram i dokumentationen som visar förväntade kassaflöden. Även om de inte har analytikerrapporter från tredje part är den information som ges tillräckligt detaljerad för att investerare ska kunna göra sin egen analys. Närvaron av partners som ING och tekniska detaljer i IM ger ett ytterligare lager av förtroende för att projekt har granskats av proffs.

Sammanfattningsvis har Zonhubs plattform kanske inte alla de fintech-appars som finns (ingen omedelbar handel, begränsad automatisering), men den erbjuder en robust, transparent upplevelse som är skräddarsydd för långsiktiga investerare. Fokus ligger på användarvänlighet (enkel investeringsprocess), tydlighet (detaljerad projektdata) och kontroll (instrumentpanelövervakning). Funktioner som manuella sekundära överföringar och avsaknad av autoinvestering återspeglar etoset att noggrant välja projekt snarare än volymhandel. Och med tanke på plattformens expansion kan vi se ytterligare utveckling av användarfunktioner (kanske flerspråkigt stöd eller en autoinvestering för dem som vill ha en diversifiering som kan ställas in och glömmas bort i framtiden). För närvarande uppskattar investerare att Zonhub ger omfattande insikt och praktisk kontroll över sina gröna investeringar, även om det kräver lite tålamod och engagemang från investerarens sida.

Transparens i fråga om avgifter och prissättning 💶

Zonhubs avgiftsstruktur är relativt okomplicerad och investerarvänlig, med majoriteten av kostnaderna som bärs av projektinitiativtagare (låntagarna) snarare än investerare. Här är en uppdelning av prissättningen:

Avgifter för investerare: Privatinvesterare betalar inga förskotts- eller löpande avgifter för att investera på Zonhub. Att skapa ett konto är gratis och det finns inga transaktionsavgifter eller provisioner som debiteras när du gör en investering i ett projekt (100% av dina pengar går in i obligationen). Detta är ett medvetet val för att uppmuntra även små investeringar och diversifiering. Det finns inte heller några årliga kontoavgifter eller förvaltningsavgifter för investerare - det är gratis att underhålla din portfölj på plattformen. Plattformen tjänar från projektsidan, inte genom att debitera investerare en andel av deras ränta. Ett undantag är om en investerare väljer att sälja sin obligation till en annan investerare före förfallodagen: Zonhub tar ut en administrationsavgift på 2% på den sekundära överföringen (med ett minimum på 10 euro, max 500 euro) för att hantera pappersarbetet och registeruppdateringen. Men denna avgift uppkommer endast om du aktivt begär och slutför en sekundär försäljning; om du håller till förfall betalar du inte den. Det finns inga uttagsavgifter för att få din ränta eller återbetalningar - de betalas helt enkelt ut till ditt bankkonto eller plånbok. Det är också gratis att sätta in pengar (via banköverföring eller iDEAL); Zonhub tar inte betalt för att ladda ditt konto eller för att ta ut oinvesterade medel. Kort sagt, för en typisk investerare som investerar och håller på sikt tillhandahåller Zonhub sin tjänst utan direkt kostnad - all din avkastning är din.

Avgifter för projektägare (låntagare): Zonhub tar ut en avgift av projektutvecklare/företag för att de skaffar kapital på plattformen. Detta kommer vanligtvis som en framgångsavgift (placeringsavgift) som är en procentandel av det insamlade beloppet. Även om den exakta procentsatsen inte publiceras på webbplatsen kan vi hämta från projektbudgetar att det är cirka 2-3% av finansieringsvolymen. Till exempel visade ett projekts dokumentation "2,3%: transaktionskostnader för att erhålla crowdfunding" som en del av den totala projektkostnaden. Detta omfattar sannolikt Zonhubs avgift plus eventuella juridiska kostnader för att emittera obligationer. I en annan analys nämndes en avgift på 2,5% som kostnad för crowdfunding. Jämfört med allmänna marknadsstandarder (5%+ är vanligt på vissa plattformar) verkar Zonhubs avgifter till låntagare vara relativt låga - möjligen för att de syftar till att vara konkurrenskraftiga med bankfinansiering och för att de också tjänar intäkter genom att ordna större samfinansieringsavtal. Dessutom kan låntagare betala en listningsavgift eller due diligence-avgift i förväg (för att täcka kreditkontroller etc.), men detta anges inte tydligt offentligt. Det antyds att kostnaderna "budgeteras i projektets finansiella plan" - vilket innebär att den ränta som erbjuds investerare är netto efter avgifter och att låntagaren i praktiken betalar avgiften från de insamlade medlen eller projektbudgeten.

Det nämns också en serviceavgift varje år: i varje projekts affärsfall reserveras ett litet belopp årligen för att betala Zonhub för löpande administrativa tjänster. Detta kan till exempel vara 0,1% av det utestående lånet eller några hundra euro - vilket säkerställer att Zonhub kompenseras för att hantera utbetalningar och övervakning. Om Zonhub skulle gå omkull kan den reserverade serviceavgiften användas för att anlita en annan part för att fortsätta sköta lånet. Men ur projektets perspektiv är det en kostnadspost.

Prestations- eller framgångsavgifter: Zonhub tar inte en del av den ränta som betalas - investerare får hela den annonserade räntan. Plattformens intäkter är inte beroende av projektprestanda utöver det ursprungliga arrangemanget. Det finns ingen "carry" eller prestationsavgift som i vissa fonder. Således är deras incitament mestadels i förväg för att finansiera bra projekt, snarare än att ta ut mer om ett projekt ger mer.

Öppenhet: Plattformen är ganska transparent när det gäller prissättning genom att varje projekts IM eller prospekt vanligtvis beskriver kostnaderna för emissionen, inklusive plattformsavgiften. Till exempel listar prospekt den procentandel som fördelas till transaktionskostnader (som inkluderar Zonhubs provision). Zonhub uppger också öppet att man har två intäktsströmmar: en från att arrangera finansieringen (avgifter från låntagaren) och en från årlig service (betalas av projektet). På investerarsidan är avsaknaden av avgifter helt klart ett försäljningsargument och nämns ofta i vanliga frågor (t.ex. "We rekenen geen transactiekosten voor investeerders"). Denna information finns tillgänglig i deras supportcenter och marknadsföringsmaterial.

Jämförelse och rättvisa: För investerare är denna avgiftsmodell mycket gynnsam - effektivt tjänar du bruttoränta. Det står i kontrast till vissa andra plattformar som kan debitera investerare en inträdesavgift på 1% eller en årlig förvaltningsavgift på sin portfölj. Här gäller inget av det. För projektägare är det också relativt låg kostnad att betala ~ 2-3% för att få tillgång till kapital med tanke på att de kanske kombinerar det med banklån (och plattformen hjälper till att ordna den synergin). Genom att involvera publiken får projektägare dessutom ofta immateriella fördelar (samhällets goodwill, framtida kunder etc.), vilket kan kompensera avgiften enligt deras uppfattning. Plattformens partnerskap med banker kan också innebära en viss kostnadsdelning - t.ex. om en bank står för 80 % av finansieringen och Zonhub för 20 %, kan den totala kapitalkostnaden blandas för att bli attraktiv.

Inga dolda kostnader: Det finns inga dolda avgifter som t.ex. avgifter för att avsluta konton eller prenumerationsavgifter. Den enda potentiella "överraskningen" kan vara om en investerare säljer på sekundärmarknaden och inte var medveten om avgiften på 2% - men den processen är manuell och innebär kommunikation med Zonhub, så de skulle säkert avslöja det vid den tiden. Den intjänade räntan betalas brutto; investerare kan behöva hantera sina egna skatter (plattformen tillhandahåller uttalanden men håller inte kvar skatter, eftersom ränta från dessa obligationer i Nederländerna faller under förmögenhetsskatt, inte inkomstskatt).

Sammanfattningsvis är Zonhubs prissättningsmodell enkel och transparent: investerare investerar gratis (plattformsvinster från låntagare) och låntagare betalar en blygsam procentuell avgift för tjänsten. Alla avgifter och kostnader redovisas antingen i projektdokumenten eller kan erhållas från plattformen. Zonhub lyckas bara när projekten lyckas samla in medel (de får sin framgångsavgift) och när projekten får rätt service (de får sin årsavgift), vilket är i linje med både investerarnas och låntagarnas framgång. Denna tydlighet i prissättningen, i kombination med tillsyn, innebär att det inte finns några avgifter för röda flaggor eller lömska avgifter - en privat investerare kan vara säker på att plattformen inte kommer att urholka deras avkastning med oväntade avgifter.

Negativ publicitet och oro ⚠️

Medan Zonhub har en stark meritlista på investeringssidan har den mött en del offentlig kritik och frågor, särskilt på senare tid när den skalade upp. Här är de viktigaste negativa punkterna som har dykt upp:

1. Kundservice och betalningsförseningar: År 2025 uttryckte flera investerare frustration över sena räntebetalningar och dålig kommunikation från Zonhub. På Trustpilot - där plattformen för närvarande har ett relativt lågt betyg på 2,3 av 5 (med en majoritet av 1-stjärniga recensioner) - inkluderar vanliga klagomål "rentes veel te laat betaald" (ränta betalas alldeles för sent i många fall) och "dramatisch" kommunikation. I en detaljerad recension (juli 2025) beskrivs att i hälften av deras projekt betalades räntan mycket senare än planerat och att när användaren frågade var svaren otillfredsställande eller obefintliga. Granskaren noterade också att formella klagomål inte besvarades efter den utlovade 5-dagarsfristen och att ursäkter som "jag var på semester" angavs som skäl för uteblivna svar. Granskaren drog slutsatsen att "Zonhub lijkt de weg kwijt" (Zonhub verkar ha gått vilse) och spekulerade till och med i om kaoset berodde på ekonomiska problem.

   Zonhubs ledning svarade offentligt på denna kritik. I svar på Trustpilot förnekade företaget att de hade några ekonomiska problem och bad om ursäkt för den dåliga servicen, vilket de tillskrev ett litet team som var överansträngt. De påpekade att de har över 12 000 investerare och att de flesta är nöjda och ofta återinvesterar, och hänvisade till det som bevis för att de inte är ett "amatöristiskt företag". Zonhub erkände att investeringar aldrig är riskfria och betonade att projektägarna är ansvariga för betalningar, och att Zonhub jagar dem om de inte uppfyller villkoren. De uppgav att av ~ 300 projekt var det bara en "handfull" som hade sådana betalningsproblem under det senaste decenniet, och försökte sätta förseningsproblemet i sitt sammanhang. Icke desto mindre antyder mängden klagomål i mitten av 2025 kanske vissa växande smärtor: möjligen tog plattformen på sig fler projekt (särskilt internationella) och hade problem med att hålla jämna steg med kundsupport och betalningsspårning. Vissa användare noterade också förvirring kring det nya plånbokssystemet (Zonhub migrerade betalningar till en Mangopay-plånbok, vilket krävde att vissa investerare skulle verifiera konton på en partnerplattform, vilket ledde till tillfälliga problem med tillgång till deras medel om de inte verifierades). Till exempel nämnde en användare att han inte fått sin 2024-ränta och inte fått ett tydligt svar; Zonhub svarade att 2024-betalningen faktiskt hade gjorts och fanns i en onlineplånbok som hanteras av en tredje part (CrowdAboutNow) i väntan på användarens identitetsverifiering. Detta indikerar vissa tekniska/administrativa problem under övergången till den nya reglerade strukturen (eftersom de under ECSP sannolikt integrerade en betaltjänstleverantör, vilket krävde att investerare verifierade kundkännedom på nytt etc.) Även om dessa problem kan lösas skadade de plattformens rykte bland vissa.

2. Kritik mot avkastning i förhållande till risk ("låg avkastning"): Så tidigt som 2019 kritiserade vissa erfarna investerare på forum ZonnepanelenDelens modell för att erbjuda relativt låg avkastning i förhållande till risknivån och den långa löptiden. På IEX investerarforum hävdade en kommentator att strukturen "har lite att göra med solpaneler" och i huvudsak är en finansiell produkt som belastar investerare med risker som liknar eget kapital (underordnad, beroende av projektframgång) men bara ger avkastning på en obligation. De påpekade att projektägarna eller närstående parter behåller den återstående uppsidan (som att paneler fortfarande har ett värde efter 15 år), medan investerarna inte får del av den utöver utköpsklausulen på 1 euro. Uttrycket "hög risk och höga kostnader, relativt låg avkastning" användes - vilket betyder "hög risk och höga kostnader, för relativt låg avkastning". I grund och botten säger skeptiker att för ~ 3-4% avkastning tar man på sig illikviditet och projektrisk som kanske inte är värt det rent ekonomiskt (de hävdar att man kan köpa aktier i ett företag för förnybar energi för potentiellt högre avkastning). Zonhubs motargument är att det finns många säkerhetsåtgärder och förutsägbara kassaflöden, så risken är faktiskt låg - och därmed är avkastningen lämplig (de säger ofta "het rendement ligt in lijn met de zekerheden", dvs. avkastningen är i linje med garantierna/säkerheten). Många av deras investerare är faktiskt impact-driven och accepterar en lägre avkastning för miljöfördelar, en känsla som upprepas av användare på forum som investerar "från idealism". Denna kritik är ingen skandal, men det är en varning som har tagits upp: presumtiva investerare bör förstå att det inte handlar om högavkastande instrument, utan snarare om stabila, gröna investeringar.

3. Omprofilering av plattformen och förändringshantering: Förändringen från "ZonnepanelenDelen" till "Zonhub" i slutet av 2024, och vissa backend-förändringar, orsakade förvirring. Vissa investerare var till en början omedvetna om att ZonnepanelenDelen hade bytt namn (Trustpilot-recensionerna och svaren klargör "ZonnepanelenDelen heter verkligen Zonhub sedan oktober 2024"). Med detta kom en ny webbplats (zonhub.com) och en ny investerarportal - och tydligen ett nytt plånbokssystem och samarbete med CrowdAboutNow (en annan holländsk plattform) för betalningshantering. Åtminstone ett klagomål handlade om att "jag inte förstår AFM:s skydd" efter att inte ha fått en utlovad betalning. Detta tyder på att vissa investerare förväntade sig att tillsynsmyndigheten skulle säkerställa utbetalning i rätt tid, utan att inse att problemet kanske var i deras ände (inte verifiera ett konto) eller med projektbetalaren. Dessutom nämnde en negativ recension från slutet av 2024 inga årliga uttalanden och inga svar, vilket kan ha varit en tillfällig glidning under övergången (Zonhub har skatteöversikter, men kanske hade den användaren problem med att få dem mitt i plattformsförändringarna). Även om dessa övergångar inte är stora kontroverser belyser de kommunikationsproblem som gjorde att några användare inte kände sig stöttade.

4. Eventuella sanktioner eller varningar från myndigheter: Inga kända regulatoriska sanktioner har utfärdats mot ZonnepanelenDelen/Zonhub. Företaget har gott anseende hos AFM (det har faktiskt lyckats erhålla den nya ECSP-licensen, vilket det inte skulle kunna om det fanns allvarliga överträdelser av efterlevnaden). Det finns inga varningsmeddelanden från AFM om dem. Faktum är att AFM ofta har citerat licensierade plattformar som det rätta sättet att göra crowdfunding. En sökning efter böter eller varningar gav ingen specifik för Zonhub. Så förutom trustpilot / sociala medieklagomål finns det inget officiellt negativt märke. Med detta sagt diskuterade investerarforum vad som skulle hända om Zonhub själv gick i konkurs - plattformen har besvarat den frågan på ett lugnande sätt (medel är segregerade etc.), så den oron mildras.

5. Projektspecifika frågor: Några projekt har haft problem som uppmärksammats av allmänheten. Till exempel var ett projekt som involverade Lightyear (ett solbilsföretag) inte direkt via Zonhub, men Lightyears konkurs 2023 väckte allmän oro för innovativa solinvesteringar - det var dock utanför Zonhubs räckvidd (Zonhub håller sig till solenergiinstallationer, inte tillverkningsstart). Ett annat exempel: Zonhub hade ett projekt med ett partnerskap med Greenchoice energileverantör - på Tweakers teknikforum frågade någon om det var säkert att investera via Greenchoices plattform (som använde ZonnepanelenDelen); svaren indikerade att man skulle se upp för negativa elpriser och liknande, men ingen större röd flagga. Sammantaget har det inte förekommit några offentliga projektmisslyckanden som bedrägeri eller massiva fallissemang i samband med Zonhub, vilket är en stark punkt. Den mindre "handfull problematiska projekt" involverade sannolikt, säg, ett solkooperativ som betalade sent eller en utvecklare som behövde en förlängning av termen. Zonhub hävdar att i dessa fall har projekt fortfarande drivits framgångsrikt efter att ha övervunnit hinder.

6. Sammanfattning av Trustpilot och recensioner: Som nämnts har Trustpilot endast 13 recensioner (vid senaste räkningen) med en slagsida mot negativa 2024 (69% 1 stjärna). Men i mitten av 2025 bytte Zonhubs eget Trustpilot-profilnamn till "Zonhub" och hade ett separat betyg på 4,1/5 för Zonhub (med 8 recensioner). Detta tyder på att efter omprofileringen var de nya recensionerna under Zonhub-namnet mer positiva, medan den gamla ZonnepanelenDelen-listan fångade upp klagomålen under övergången. Det är lite förvirrande, men potentiella investerare bör läsa igenom dessa recensioner: negativen handlar mest om serviceförseningar, inte om att någon förlorar pengar. Många positiva eller neutrala långvariga investerare har inte lämnat online-recensioner men i forum uttrycker de tillfredsställelse med plattformens inverkan och tillförlitlighet av betalningar (med undantag för förseningar).

7. Kritik i bloggar/media: Bortsett från forumkommentarer har mainstream-medias täckning av ZonnepanelenDelen varit positiv (utmärkelser, tillväxtnyheter). Vi hittade inte någon undersökande exposé eller skandal i nederländska medier om plattformen. En sak att övervaka är konkurrensen: vissa bloggare jämför nederländska crowdfunding-plattformar och har noterat Zonhubs relativt låga avkastning men också låga risk. En holländsk investeringssajt gav Zonhub ett hyfsat betyg (7,8/10) och lyfte fram aspekter som att plattformen saknar auto-invest men har ett gediget hållbarhetsfokus. De nämnde inga röda flaggor.

Sammanfattningsvis har den största röda flaggan på senare tid varit kvaliteten på kundsupporten, inte finansiell osundhet. Företaget utökade snabbt sitt utbud i hela EU, och vissa interna processer släpade efter, vilket orsakade frustration för en del av användarna. Zonhub verkar ta itu med dessa problem genom att anställa mer support (hoppas man) och förtydliga processerna. Ur investerarnas synvinkel är de huvudsakliga riskerna fortfarande projektrelaterade snarare än plattformsrelaterade. Om kommunikationsproblemen kvarstår kan det dock urholka förtroendet. Privatinvesterare som överväger Zonhub bör vara medvetna om dessa klagomål: man kan uppleva en försening i att få svar eller räntebetalningar ibland, men hittills har dessa betalningar så småningom kommit igenom och plattformen förblir solvent och reglerad. Det är tillrådligt för investerare att vara proaktiva (övervaka sin instrumentpanel, följ upp sena betalningar omedelbart) och föra register, särskilt under denna fas där Zonhub finjusterar sin utökade verksamhet.

Röda flaggor att lyfta fram: ingen förlust av kapital hittills, men vissa investerare rapporterade sen ränta och långsamt stöd 2024-2025 - det här är något Zonhub behöver förbättra. Det är viktigt att notera att inga tecken på bedrägeri eller finansiella oegentligheter har framkommit; problemen verkar vara operativa. Som alltid bör investerare investera belopp som de är bekväma med att ha bundna, och hålla ett öga på projektuppdateringar. Negativiteten verkar vara en bump på vägen för en annars påverkande plattform - men det understryker att Zonhub måste upprätthålla servicekvaliteten när den växer för att hålla investerarnas förtroende högt.

Framgångsberättelser och milstolpar 🌟

Trots de nämnda utmaningarna har Zonhub (tidigare ZonnepanelenDelen) en imponerande lista över prestationer och framgångshistorier under sin resa:

Förenta nationernas klimatpris (2016): Redan tidigt fick ZonnepanelenDelen internationellt erkännande genom att vinna FN:s Momentum for Change Award i kategorin klimatfinansiering. Det var ett av endast 13 initiativ i världen som belönades det året. Detta prestigefyllda pris, som delades ut vid COP22 i Marrakesh, var ett erkännande av Zonhubs innovativa modell för att demokratisera solinvesteringar. Det gav en stor trovärdighetsboost och gjorde det möjligt för grundarna att presentera sig på världsscenen och effektivt marknadsföra plattformen som ett globalt exempel på bästa praxis för finansiering av solenergi i lokalsamhället. Detta var en anmärkningsvärd framgångshistoria för ett då ungt startupföretag med endast ~2 års full verksamhet.

Skalning till 100+ projekt och stor påverkan: År 2019 hade plattformen finansierat dussintals projekt (cirka 62 i början av 2018, därefter snabbt växande). En höjdpunkt var finansieringen av solinstallationer på ikoniska fotbollsarenor: t.ex. utrustades Volendam FC:s stadion och FC Groningens Euroborg-stadion med tusentals solpaneler som finansierades via ZonnepanelenDelen. Även Zonnewijde solpark i Breda, ett av de första offentliga solfälten i landet, finansierades via plattformen. Dessa högprofilerade projekt fungerade som bevis på konceptet att även stora installationer (~1 000+ paneler) kunde crowdfundas framgångsrikt. Plattformen nådde en milstolpe på 1 miljon finansierade solpaneler omkring 2022, vilket visar på en massiv påverkan. Man uppnådde också målet (som sattes tidigt) att möjliggöra solceller för dem som inte hade något tak: 2020 meddelade grundarna stolt att de hade hjälpt tusentals som inte kunde sätta upp paneler på sitt eget hus att ändå äga en del av ett solcellsprojekt.

Partnerskap med storbank - ING (2022): I april 2022 säkrade ZonnepanelenDelen en banbrytande investering från ING, en av Nederländernas största banker. ING tillhandahöll en finansieringsfacilitet på 20 miljoner euro för att förstärka plattformens projektfinansieringskapacitet. Dessutom tillförde ING:s riskkapitalavdelning, tillsammans med befintliga investerare, 2,2 miljoner euro i eget kapital till företaget. Detta beskrevs av teknikmedia som en betydande fintech-framgång. Partnerskapet var ömsesidigt lovordat: ING lyfte fram ZonnepanelenDelen som "en innovativ finansieringsplattform ... som är särskilt framgångsrik med soltaksprojekt" och såg det som ett sätt att nå mindre projekt som bankerna inte ensamma kunde betjäna. Med ING:s stöd sa plattformen att den skulle utöka funktionaliteten (som att erbjuda finansiell leasing direkt till små och medelstora företag för solenergi) och sikta på över 100 miljoner euro i projektkapacitet under det kommande året. Detta tillskott var en tydlig milstolpe - det är sällan som en crowdfundingplattform inte bara får finansiering utan även offentligt stöd från en storbank.

Expansion till nya produkter (2019-2020): En annan milstolpe var införandet av ZonnepanelenDelen "PRO"-produkten 2019. Detta möjliggjorde samfinansiering av större projekt: banker finansierar ~80 %, allmänheten 15-20 %, vilket gör det möjligt att finansiera mycket större solcellsparker (företaget beräknade att detta skulle göra det möjligt för dem att öka sin volym 17 gånger till 250 miljoner euro fram till 2023). Även om 250 miljoner euro år 2023 kan ha varit optimistiskt, signalerade det ambition. I linje med detta tog de även in Obton (dansk investerare i solenergi) som partner 2020, vilket de kallade ett lyckat kunskapsutbyte: Obton lärde sig om samhällsfinansiering och ZonnepanelenDelen fick tillgång till Obtons internationella pipeline. Till 2020 hoppades de kunna lansera sina första projekt utanför Nederländerna - vilket också skedde ett par år senare. Dessa strategiska drag är framgångshistorier om hur plattformen utvecklades från en ren crowd-strategi till en hybridfinansieringshubb.

Omdöpning till Zonhub och ECSP-licens (2024): Även om det delvis var en funktionell förändring kan omprofileringen i oktober 2024 ses som en milstolpe som markerar Zonhubs omvandling till en paneuropeisk plattform. Samma datum (31 januari 2024) erhöll Zonhub ECSP-licensen enligt den nya EU-förordningen, vilket är en anmärkningsvärd prestation - de var bland de första i Nederländerna att få den. Licensen är nästan som en "EU-passtrofé" som nu gör det möjligt för dem att öppet marknadsföra sig till investerare i EU och lista projekt i hela EU. Det är en framgång när det gäller den regulatoriska beredskapen och skapar förutsättningar för framtida tillväxt.

Gemenskap och utmärkelser: ZonnepanelenDelen/Zonhub har också vunnit inhemska priser och utmärkelser. Företaget nominerades till exempel till Postcode Lottery Green Challenge (en av de största tävlingarna för entreprenörskap inom hållbarhet) i ett tidigt skede och har fått positiv uppmärksamhet i nederländska finansnyheter. Man kallar sig ofta för "den största plattformen i EU för kollektiv solel", vilket visserligen är ett självpåtaget påstående, men som indikerar att man sannolikt överträffade andra i volym vid någon tidpunkt. En annan framgång var en kampanj kallad ZonOpZorg i samarbete med Urgenda-stiftelsen, som placerade solpaneler på vårdinrättningar via crowdfunding - vilket visar plattformens förmåga för projekt med social påverkan.

Framgångsberättelser för investerare: Många enskilda investerare anser att deras erfarenhet är en framgång, vilket framgår av dem som kommer tillbaka för att återinvestera. Företaget noterade att majoriteten av investerarna tenderar att investera i flera projekt (i genomsnitt 5,5 tusen kronor fördelat på olika projekt). Man kan tolka det som att många investerare uppnår sitt personliga mål att stödja grön energi och få stabil avkastning. Vittnesmålen på webbplatsen från investerare och projektägare fungerar som små framgångshistorier. Till exempel kallar Bas Welles från GreenIPP (en utvecklare) Zonhub för "vår pålitliga partner för finansiering av hållbara projekt", vilket återspeglar framgångsrika samarbeten.

Fortsatta milstolpar för tillväxt: Finansiellt sett är 100 miljoner euro i finansiering (vilket skedde omkring 2022) en stor milstolpe som placerar Zonhub i toppskiktet bland europeiska crowdinvesting-plattformar. Att nå 145+ miljoner euro och ~300 projekt 2025 är en annan tydlig markör för framgång. Plattformen har möjliggjort projekt med totalt hundratals MW solkapacitet, vilket bidrar väsentligt till klimatmålen - en framgång ur ett effektperspektiv. Varje år publicerar de hur många MWh som genererats och hur mycket CO2 som sparats, vilket förstärker berättelsen om positiv påverkan.

När det gäller storytelling var kanske en av de bästa framgångshistorierna ZonnepanelenDelen som möjliggjorde den första 100 % crowdfundade solcellsparken i Nederländerna (ZonneWeide Breda) - något som tidigare kanske bara hade krävt stora investerare. Att vara i drift i över 10 år (2014-2024) utan betalningsinställelser är i sig en framgång i den alternativa finansbranschen, som ofta ser plattformar komma och gå.

Zonhub fortsätter att skörda framgångar: i slutet av 2023 och 2024 finansierade företaget sina första batterilagringsprojekt och sina första projekt i Tyskland/Rumänien/Italien, vilket visar att dess modell kan replikeras bortom nationsgränserna. Var och en av dessa är en milstolpe för det team som började med en liten takpilot 2014.

Sammanfattningsvis har Zonhubs resa präglats av uppmärksammade erkännanden (FN-pris), starka tillväxtmått, banbrytande affärer (stadium solar, etc.) och strategiska partnerskap (ING, Obton). Dessa framgångshistorier validerar dess tillvägagångssätt och ger förtroende för att plattformen har en solid grund och ett supportnätverk. För privatinvesterare illustrerar dessa berättelser också potentiella uppsidor utöver bara pengar: att vara en del av något som vinner klimatutmärkelser, driver berömda arenor med solenergi eller samarbetar med stora banker kan vara givande i sig.

Är Zonhub säkert och fullt reglerat?

Ja - Zonhub är en licensierad investeringsplattform enligt nederländsk lag och EU-lag. Det har övervakats av AFM sedan 2018 (värdepappersföretagslicens) och 2024 erhöll den nya europeiska Crowdfunding Service Provider-licensen. Detta innebär att den uppfyller strikta regleringsstandarder för hantering av kundfonder, upplysningar och styrning. Investerarnas pengar förvaras på ett segregerat plånbokskonto (via Mangopay) och blandas inte med Zonhubs egna medel. Projekt måste publicera nyckelinformationsdokument och till och med prospekt för större affärer, kontrollerade av tillsynsmyndigheter. Även om ingen investering är "riskfri" anses Zonhub självt vara säkert och välrenommerat, med stora institutionella stödjare (t.ex. ING Bank är aktieägare) och en 10-årig verksamhetshistoria. Det är viktigt att notera att även om Zonhub skulle gå i konkurs är dina investeringar skyddade: projekt-SPV:erna skulle fortsätta och en reservservicer skulle kunna ta över betalningarna.

Vilken avkastning kan jag förvänta mig som investerare?

Avkastningen varierar beroende på projekt, men ligger i allmänhet i intervallet ~3% till 7% per år. Traditionella soltaksprojekt (ZonneDelen) ger vanligtvis cirka 3,5% årlig ränta i genomsnitt, där räntan ändras lite varje år baserat på den faktiska energiproduktionen (kan vara lite högre under soliga/högprisår, eller lägre under andra). Större solpark eller fastränteobligationsprojekt erbjuder ofta ~ 5% fast. Zonhub har också listat några kortfristiga eller högre risk gröna obligationer på 8-10% (till exempel en 18-månaders obligation på 10% för en solutvecklare). Dessa är undantag; majoriteten av erbjudandena ligger i intervallet 3-6%. Det är viktigt att notera att dessa avkastningar är netto för investerarna (inga avgifter tas ut), och historiskt sett har projekten levererat nära sina förväntade avkastningar (vissa överträffar till och med prognoserna något och når ~4-5% i praktiken). Sammantaget kan du förvänta dig en medelhög ensiffrig avkastning som är relativt stabil, inte extremt höga avkastningar - vilket återspeglar den lägre riskprofilen. Varje projektsida kommer tydligt att ange den förväntade avkastningen eller ränteintervallet.

Vilka är de största riskerna?

De viktigaste riskerna är följande: Risk för projektresultat - om ett solcellsprojekt genererar mindre el än väntat eller om elpriserna sjunker kommer din avkastning att ligga i den lägre änden (för projekt med rörlig ränta). Det finns också en kreditrisk - du lånar ut till ett projektbolag; om det inte tjänar tillräckligt eller går i konkurs kan du förlora ränta eller till och med kapital. Inget Zonhub-projekt har dock hittills gått i konkurs, och det finns starka motåtgärder (subventioner, försäkringar, säkerheter) på plats. En annan risk är illikviditet - som nämnts är dina pengar bundna på lång sikt och det är svårt att dra sig ur i förtid. Efterställdhet är en risk: ditt lån är ofta efterställt ett banklån, vilket innebär att banken i värsta fall får betalt först. För att kompensera för detta är projekten dock konservativt strukturerade så att de kan täcka alla skulder även i stressade scenarier. Regleringsrisken (t.ex. förändringar i subventionspolitiken) är relativt låg för befintliga projekt, eftersom subventioner normalt beviljas och är fasta i 15 år. Plattformsrisken (att Zonhub går i konkurs) minskas genom separata konton och möjligheten för en annan tjänsteleverantör att träda in. Slutligen är valutarisken noll eftersom allt är i EUR. Sammanfattningsvis är risken jämförbar med en säkerställd långfristig företagsobligation - lägre risk än aktier eller lån utan säkerhet, men högre än till exempel en statsobligation eller ett sparkonto. Investerare bör läsa varje projekts riskavsnitt i informationsdokumentet - riskerna är transparenta och beskrivna, inklusive värsta tänkbara scenarier.

Täcker Zonhub mina förluster om ett projekt misslyckas? Finns det någon garanti?

• Det finns ingen garanti eller kompensationssystem för investeringsförluster på Zonhub. Det är inte en bankinsättning och kapitalet är i riskzonen.

• Ingen fond för återköp/provision av plattform: Zonhub garanterar inte lån eller försäkrar sig mot betalningsinställelser (och återköp är inte en del av ECSP-modellen).

• Om ett projekt misslyckas bär investerare förluster - även omåtervinning kan vara möjlig via säkerheter och säkerhetsagenten / stiftelsen, är de inte garanterade.

• Zonhubs roll är förebyggande via granskning/struktur, inte återbetalning. Tidigare frånvaro av standardvärden är inte ett löfte för framtiden.

Praktiska lärdomar: diversifiera mellan olika projekt, läs varje projekts riskavsnitt och IM, anta illikviditet och investera bara det du har råd att riskera.

Kan vem som helst i Europa investera? Måste jag vara holländare?

Nu när Zonhub har en EU-licens kan investerare från de flesta EU-länder registrera sig och investera. Du behöver inte vara holländare - även om plattformen kanske fortfarande arbetar med att tillhandahålla all information på engelska. Redan nu har projekt i andra länder (Tyskland etc.) icke-nederländska investerare som deltar. Du behöver ett SEPA-bankkonto och genomföra de vanliga KYC-kontrollerna (Know Your Customer) med ID-verifiering. För närvarande är webbplatsens gränssnitt till stor del på nederländska, så icke-nederländsktalande kan navigera via en engelsk sammanfattning eller översättning, men detta bör förbättras. Om du kommer från ett land utanför EU är det mer komplicerat: Zonhub riktar sig främst till invånare i EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) på grund av lagstiftningens omfattning. Sammanfattningsvis kan alla vuxna EU-invånare med ett europeiskt bankkonto gå med i Zonhubs uppdrag att investera i solenergi. Privatinvesterare är välkomna, och det finns vanligtvis inget krav på ackrediterade investerare eftersom varje projekt antingen har ett prospekt eller håller sig inom crowdfunding-gränserna.

Vilka är de typiska låntagarna och kan de ställa in betalningarna?

Låntagare är vanligtvis projektspecifika företag eller specialföretag (SPV) som skapats av solutvecklare, energikooperativ eller företag som installerar solceller. Till exempel kan en kommun skapa "Solar Rooftop BV" för paneler på en stadion, eller en utvecklare kan ha "Project X BV" för en solpark. I vissa fall kan låntagaren vara det operativa företaget i en portfölj (som ett leasingföretag eller en utvecklare som skaffar utvecklingskapital). De kan hamna på obestånd om de inte kan generera tillräckligt med intäkter för att uppfylla sina åtaganden - men eftersom de vanligtvis har garanterade subventionsintäkter och projektens kostnader till stor del är initiala är den finansiella strukturen robust. Hittills har det inte förekommit några fallissemang. Om så ändå skulle ske innebär säkerhetsåtgärderna (t.ex. pantsättningar) att investerarna fortfarande kan få tillbaka medel genom att t.ex. fortsätta driva solcellsparken under ny ledning eller sälja den. Dessutom har låntagarna ofta ett visst eget kapital eller stöd från erfarna sponsorer som har ett rykte att upprätthålla. Så även om fallissemang är möjligt i teorin, visar plattformens historik med noll fallissemang hur noggrant dessa låntagare och projekt väljs ut.